Var verkligen uppe i varv då jag vaknade kvart över elva, men inte så konstigt. Jag var ju jagad av en björn och sprang för livet i en tät skog.

Då är det väl inte så konstig om man vaknar lite yr, och hjärtat slår dubbla slag.

Var tvungen stiga upp och gå en sväng innan jag la mig igen och vakna till.

Otäckt.

Okej, så här var det:

Det var Jag,Stefan,Lotta,Noomi, Alva och Viola vi var nere vid en sjö för att fiska men vi satt som på en liten brygga vid kanten, Jag, stefan och Lotta fiskade. Barnen ville hellre bada så dom hade båten och for bara en 3 meter från oss ungefär och hoppa och plaska. Sen så vart dom väl less så Lotta bad mig dra in båten åt dom. Hade kort byxor på mig så jag hoppa i, det var ju inte djupt alls. Nådde inte upp till byxorna ens, så jag drog upp båten men innan jag var uppe hade jag vatten till midjan, förstod inte hur det gick till men man ska väl inte förstå allt som händer i drömmar. Båten var ju på land då, och barnen klädde på sig osv..

Vi slutade också att fiska och gick in på land igen för att packa ihop.

Alva och Viola orkade inte vänta på oss så dom for, vet dock inte hur det var om vi bodde bara en bit ifrån så att dom sprang hem eller om vi hade bilen där nån stans.

Iallfall så då vi stod där på land kollade jag i vattnet och såg stora fina gäddor. En var vid kanten i vattnet åt höger, en i mitten och en åt vänster sen var det även en som hade simmat upp på land och låg som i mitten där i mossan men den hade jag råkat köra över med båten så den såg förjävlig ut.

Stefan såg iallafall sin chans och kom på nå smart, en bit ifrån så hade han en hög gäddsaxar som han anväder på vintern, men han hämtade en sån spände upp den och hedde den i vattnet och small igen den, tog upp gäddan stoppade den i en plastpåse, sen så gjorde han samma sak med den som låg i mitten.

Jag, Lotta och Noomi stod och kollade på med spänning i blicken.

Men när han skulle ta upp sista den åt vänster så var det ingen gädda längre, (det hade hunnit bli kolsvart ute så man såg knappt nå) Men en gädda var det inte det såg man, det var nå mycket större.

Tillslut så förstog vi ju att det var en björn, med kroppen i vattnet och huvet låg som på land sen så hade den en stor platt sten över sig.

Så lyste ja med mobilen och såg den rakt i ansiktet, den såg riktigt arg ut och jag sa då till de andra "Vi bör springa för livet"

Men ingen lyssnade, Stefan stod nära och kolla efter gäddan eller vad fan han nu gjorde, sen helt plötsligt så skriker han till "Vi bör springa för livet"

Så greppade han några påsar som stod på land och sprang, Noomi var först sen han då. Jag såg ju nån handväska till och nå så jag hugg de och sprang efter och skrek "Jag tror vi har glömt nå" Men fick inget svar, aja tänkte jag. För jag hade ju då mobilen i fickan då var det ju som inget annat viktigt som kunde ligga kvar. Lotta hon sprang ju samtidig som jag där ifrån, men hon sprang dock snabbare så hon for före mig, vi sprang som alla fyra på led och jag sist vilket jag hatar, skulle björnen komma ikapp så skulle jag ju vara första han kom ikapp, och inte nog med de även om jag sprang allt vad jag kunde så hamnade jag längre och längre ifrån dom andra och tillslut så såg jag dom inte.

Det var då jag vakna, i panik.

Haha, ja jises hur man ändå kan drömma.

Idag är det grått och mulet ute, inte alls så varmt heller.

Har varit ut en sväng med Isa.

Ska ut på lite ärenden snart, men tror jag väntar till dess att jag får skjuts. :) 

Kom nyss in från en lång härlig kvällspromenad med Isa.

Var så fint ute. Och ganska så lugnt.

Nu ska jag krypa ner under täcket och kika på scrubs.. :)